Den 17 april 2012

Idag har jag den lugnaste dagen på länge. Har bara 3 hästar att rida, när hände det senast?!

Cerise har varit lite tjock i benet fram och tillbaka sedan förra tävlingen så nu ska hon vila helt i en vecka så det verkligen går över. Coin-Coin som skulle åkt till sin nya ägare igår hade 40.5 graders feber i söndags (normal temperatur för en häst ska inte vara över 38.2 om jag minns rätt) ch igår hade hon bara 38 så det blir bättre. Orange fick kramp igen, helt hennes fel. Vi skulle upp till ridbanan och hon skulle vara dum och inte gå upp så hon gick upp på bakbenen säkert 20-30 gånger utan att överdriva och skulle skulle springa hem men när jag tillslut fick upp henne, travade jag två varv och ville sedan trava över några bommar som låg på marken och jag kände att bakbenen inte hängde med och förstod direkt så då red jag bara ner. Hon fick lite sprutor av Charles och dagen efter sprang hon som en galning i hagen så det var nog inte så farligt men hon får vila i några dagar i vilket fall.

Alltså blir det bara Nina, Childeric och Sobier som jag ska rida för Victor som ramlade av i helgens tävlingar och är lite skadad.

Azzedine har fortfarande inte fått sitt föl, hon har gått över runt 2 veckor nu. Jag vill bara att de ska komma ut så man får kolla på det! De är ju så söta!

Aco, Ninas mamma som vi sålde förra året har fått sitt föl (Kiwi är pappan) och jag fick se lite bilder som Charles hade tagit och oj vad fint de var. Aco får alltid vackra hästar!

Till något annat, i helgen flyttade jag och Charles ut 4 hästar på bete, hörde att ni hade snö hemma? Inte så varmt här heller men gräset har växt mycket nog för att de ska kunna komma ut. Vart alla 3 åringar. De flesta gick in bra i transporten förutom en som alltid är helt knäpp men med, kedja, pisk och linor så fick vi in henne också.
Sen skulle vi vra duktiga och flytta de 2 åriga hingstarna också men en utav dem ville INTE gå in. Det gick bara inte. Charles gav de lugnande för att den var galen men vi kunde inte rubba den. Så vi får försöka igen när vi har Victor och Paul som hjälp.
Efter misslyckandet med hingstarna bestämde vi oss för att göra något roligare så jag red upp till ridbanan med Nina så hoppade vi lite. Gick super! Hoppade vattenhindret upp till 110 utan problem och även upp och nerhoppen vi har på banan. De största kanske inte är mer än 80 cm högt. Hoppade i vilket fall som helst upp och ner. När hon hoppar ner så är det inte fälttävlanshäst glida lite snyggt ner utan det är hopp ut och hon slog på en riktigt bock efter så det var riktigt riktigt nära att jag hamnade i gräset.

Sen red jag Eams för att han skulle tävla på söndagen och behövde gå dagen före. Fick hoppa med han också, var första gången jag red honom och det var inte helt enkelt. Charles sa att han var så snäll men så fort jag kom in på ridbanan drog han iväg och skulle inte gå åt det hållet jag ville. Jag antar att min och Charles version av snäll är två helt olika saker.
När jag väl fick ordning på hästen så hoppade vi lite linjer och sedan en bana. alla hinder var små (runt 80 cm) förutom vattnet som fortfarande var på 110 efter Nina och sedan höjde Charles upp oxer-räcke kombinationen till runt 130. Eftersom Eams är så stor så känns det inte riktigt som 130, det är ju en annan sak om man hoppar en 130 med , låt oss säga Cerise.
Sen vill jag också säga att jag fick beröm av Charles under de här två lektionerna. Ja hör på den, beröm! Jag ska nu skriva exakt vad han sa:

"Thats very good Jenny!"

Då sa han alltså "very good" istället för "good" vilket så gott som aldrig har hänt? Och som körsbäret på toppen la han också till mitt namn efter vilket resulterade i "Thats very good Jenny". Den karamellen kommer  jag att suga på ett tag!

.

Ikväll är det franska, första gången efter påsklovet på två veckor. Det ska bli sådär kul.


Sorbier i Dockendorf i vintras


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0