Equipment
Har ridit Orange, Nina och Cerise nu på morgonen. Eftersom Charles håller på att sätta ihång Eams efter hans lilla semester på 3 veckor här så red jag upp med honom på Orange först så jag kunde få lite hjälp om hon vart knäpp.
Hon kändes verkligen som en ponny att sitta på, Cerise är verkligen mer häst trots att hon är mindre!
Började att arbeta i skritt med henne bara för att känna på och att få henne att jobba lite. Var väldigt rädd att ta i henne då jag inte vet hur känslig hon är och tillslut vart Charles lite arg på mig för att jag inte red ordentligt. Tyglarna galappade så det fick jag ändra, sätta lite tryck i bakbenen på henne och forma henne med innerskänkeln och få henne att komma ner med nacken genom att trycka med innerskänkeln mot yttertygeln. Då gick det plötsligt hur bra som helst, jag vet inte hur Charles gör men det funkar alltid det han säger! Red sen på två stora volter och försökte att behålla det här i trav, sen efter att ha gjort det ett tag fick det duga för henne. Hon brallade bara iväg 1 gång så känner mig ganska nöjd. Mest irriterande är när hon ska springa och skrika efter kompisarna, man tappar liksom koncentrationen.
Ska bli kul att se om vi kan behålla det här, hon var verkligen speciell! (På det svåra sättet.)
Efter det Nina som bara bockade lite= bra och sen Cerise som idag fick framskydd för första gången, försökte skrapa av dem först men de åkte inte av så då fick de väl vara där. Satt också på henne en nosrem och oj så mycket bättre det funkade! Hon gick i en stadigare form och höll sig kvar där och galoppen var mycket lugnare. Eller så var det för att jag verkligen tänkte på att jag ska ha lika mycket i båda tyglarna, Charles tjatar på mig hela tiden om det. Svåraste är i vänster varvet då jag gärna skjuter fram höger axeln så högertygeln blir längre, jag måste hela tiden tänka på att vrida tillbaka kroppen!
Vart ett par ponnyskydd som passade hennes små ben bäst!
Finaste hästen! Med påmonterad nosrem
Har börjat tagit tag med det här att rida i Hermés sadeln. Det är verkligen en balans sadel men man får en super sits i den när man har ridit i den ett tag. Eftersom det är så gott som inga vulster så gör det att man inte kan klämma med knäna och då ligger skänklarna still i hela hoppet över hindret vilket jag tycker är viktigt och man måste alltid sitta imitten av sadeln annars faller man fram eller bak.
Charles och jag satt och diskuterade sadlar igår och tyskar har jättemycket vulster vilket gör att de har lättare att knipa med knänen och att skänklarna då åker bak.
Jag måste erkänna att jag fortfarande rider lite i den andra sadeln också (kommer inte ihåg vad den heter med den har vulster och är så mjuk, sönder och skön!) men jag varierar lite, så ska väl gå över till den här så småningom...
Hon kändes verkligen som en ponny att sitta på, Cerise är verkligen mer häst trots att hon är mindre!
Började att arbeta i skritt med henne bara för att känna på och att få henne att jobba lite. Var väldigt rädd att ta i henne då jag inte vet hur känslig hon är och tillslut vart Charles lite arg på mig för att jag inte red ordentligt. Tyglarna galappade så det fick jag ändra, sätta lite tryck i bakbenen på henne och forma henne med innerskänkeln och få henne att komma ner med nacken genom att trycka med innerskänkeln mot yttertygeln. Då gick det plötsligt hur bra som helst, jag vet inte hur Charles gör men det funkar alltid det han säger! Red sen på två stora volter och försökte att behålla det här i trav, sen efter att ha gjort det ett tag fick det duga för henne. Hon brallade bara iväg 1 gång så känner mig ganska nöjd. Mest irriterande är när hon ska springa och skrika efter kompisarna, man tappar liksom koncentrationen.
Ska bli kul att se om vi kan behålla det här, hon var verkligen speciell! (På det svåra sättet.)
Efter det Nina som bara bockade lite= bra och sen Cerise som idag fick framskydd för första gången, försökte skrapa av dem först men de åkte inte av så då fick de väl vara där. Satt också på henne en nosrem och oj så mycket bättre det funkade! Hon gick i en stadigare form och höll sig kvar där och galoppen var mycket lugnare. Eller så var det för att jag verkligen tänkte på att jag ska ha lika mycket i båda tyglarna, Charles tjatar på mig hela tiden om det. Svåraste är i vänster varvet då jag gärna skjuter fram höger axeln så högertygeln blir längre, jag måste hela tiden tänka på att vrida tillbaka kroppen!
Vart ett par ponnyskydd som passade hennes små ben bäst!
Finaste hästen! Med påmonterad nosrem
Har börjat tagit tag med det här att rida i Hermés sadeln. Det är verkligen en balans sadel men man får en super sits i den när man har ridit i den ett tag. Eftersom det är så gott som inga vulster så gör det att man inte kan klämma med knäna och då ligger skänklarna still i hela hoppet över hindret vilket jag tycker är viktigt och man måste alltid sitta imitten av sadeln annars faller man fram eller bak.
Charles och jag satt och diskuterade sadlar igår och tyskar har jättemycket vulster vilket gör att de har lättare att knipa med knänen och att skänklarna då åker bak.
Jag måste erkänna att jag fortfarande rider lite i den andra sadeln också (kommer inte ihåg vad den heter med den har vulster och är så mjuk, sönder och skön!) men jag varierar lite, så ska väl gå över till den här så småningom...
Kommentarer
Postat av: Anonym
haha det är sånna skydd som tessan har :P en ponnyhäst alltså ;)
Postat av: cicci
haha ja men 5 timmar är sjukt mkt, en vanlig dag när jag slutar jobbet så är de bara 8 timmar tills jag börjar jobba igen vilket betyder att jag bara sover 6 timmar per natt. och om jag är ute så brukar de max bli 2 timmar, några gånger har de hänt att jag sovit en halvtimme och en gång en kvart hahha :)
Trackback
